Idrott utan Gränser

Barn i socioekonomiskt utsatta områden har betydligt lägre tillgång till organiserad idrott än genomsnittet. I stadsdelarna Hageby och Navestad i Norrköping är det väldigt få av barnen som deltar i föreningsidrott, och bland flickor är andelen ännu lägre. Traditionella föreningsstrukturer når inte dessa barn, vilket leder till ökad risk för fysisk inaktivitet, psykisk ohälsa och socialt utanförskap. Skolan är ofta den enda arenan där barnen möter idrott, men övergången till föreningslivet är svår på grund av ekonomiska, sociala och kulturella barriärer.

Idrott Utan Gränser har länge arbetat i skolans idrottslektioner, för att inspirera barn till rörelse och stärkt självkänsla. Men få barn tar steget vidare till föreningsidrotten. Här behövs strukturer och stöd till barn och unga för att möjliggöra övergången från skola till föreningsliv för att ge barn möjligheten att utvecklas genom idrott och få ett gott liv.   

Idrott utan Gränser (IUG) vill i detta projekt bidra till jämlika möjligheter för barn att delta i en meningsfull fritid och föreningsidrott, genom att utveckla en modell som sänker trösklarna från skola till föreningsliv. Projektet bygger vidare på IUG:s arbete i skolans idrottslektioner och fyller luckan att barnen sällan tar steget till föreningsidrotten. Genom efterskolaktiviteter och stöd i övergången, kommer projektet skapa en sammanhängande kedja från skola till föreningsliv.

Vad händer i projektet?

Projektet riktar sig till barn i åldern 10–12 år som idag saknar fritidsaktiviteter. Tre väl utvalda lokala föreningar inom friidrott, rugby och handboll deltar i projektet, och är redo att ta emot nya medlemmar. Projektet genomförs i tre faser:

• Först etableras organisationen, partnerskap och en kommunikationsplan. Målgrupper och behov kartläggs med särskilt fokus på barn, unga och personer i socialt utsatta situationer.
• I nästa fas startar aktiviteterna. Lokala aktörer rekryteras och ledare utbildas för att skapa en trygg och inkluderande grund. Workshops, fysiska aktiviteter och sociala mötesplatser arrangeras i samarbete med skolor, föreningar och civilsamhället. Tre gånger i veckan erbjuds efter-skolan-aktiviteter nära skolorna, med fokus på gemenskap och deltagarorientering. Barn som vill fortsätta får stöd genom coachning och lotsning till föreningslivet.
• Avslutningsvis följs projektet upp och resultaten sprids. Effekterna mäts via enkäter, intervjuer och statistik, och sammanställs i en rapport som delas digitalt för att inspirera fler aktörer. Målet är att skapa långsiktiga strukturer som lever vidare och gör föreningslivet mer inkluderande, samtidigt som avstånd mellan olika grupper i samhället minskar.

Varför fick projektet stöd? 

Genom att ge fler barn i socioekonomiskt utsatta områden tillgång till en aktiv och meningsfull fritid bidrar projektet till minskad ojämlikhet, ökad hälsa och social sammanhållning.