Berättelse

Spåren som avslöjar extremister på nätet – och förändrar världen utanför skärmen

De som sprider hat, desinformation eller antidemokratiska budskap på nätet tror ofta att de kan gömma sig bakom skärmar, alias och anonyma konton. Men nästan alla lämnar spår efter sig. För den undersökande organisationen Bellingcat har jakten på dessa digitala avtryck lett till några av vår tids mest uppmärksammade avslöjanden.

Michael Colborne, journalist och utredare på den internationella undersökande organisationen Bellingcat, har under flera år arbetat med att kartlägga hur antidemokratiska aktörer använder internet för att sprida sina budskap. Han menar att förståelsen för hur dagens digitala miljö fungerar är avgörande för demokratins framtid.

Så utnyttjar antidemokratiska aktörer nätet

När Bellingcat började arbeta med frågor kopplade till ideologiska rörelser på nätet var målet att förstå hur antidemokratiska aktörer använder digitala plattformar, appar och ny teknik för att sprida, normalisera och göra sina idéer mer accepterade.

Enligt Colborne har den snabba utvecklingen av sociala medier och digitala verktyg skapat möjligheter som inte existerade för bara ett decennium sedan.

– Att förstå hur dessa aktörer utnyttjar plattformarnas strukturer, sammanhang och teknologier är avgörande för att skydda och stärka demokratin, säger han.

Ett avslöjande kan få större effekt än man tror

En insikt som Bellingcat tagit med sig från arbetet är hur stor påverkan en väl genomförd undersökning faktiskt kan ha.

Vissa granskningar har lett till snabba och konkreta resultat. Colborne lyfter särskilt fram organisationens arbete med webbplatser som sprider icke samtyckesbaserad deepfake-porr, där granskningarna bidrog till att betaltjänstleverantörer avslutade sina samarbeten med flera av sajterna.

Men effekten handlar inte bara om omedelbara åtgärder.

– Även de undersökningar som kanske inte verkar ha gett direkt resultat kan påverka över tid. De bidrar till ökad kunskap, mer offentlig diskussion och ger andra medier en grund att bygga vidare på, säger Colborne.

Internationellt genomslag i kampen mot deepfakes

Just arbetet med icke samtyckesbaserad deepfake-porr pekar Colborne ut som ett tydligt exempel på hur granskande journalistik kan leda till förändring.

Han menar att Bellingcats arbete har bidragit till att frågan fått ökad politisk uppmärksamhet internationellt och att organisationen blivit en ledande aktör inom området.

Genom sina granskningar har Bellingcat inte bara hjälpt andra medier att förstå problemets omfattning utan också visat beslutsfattare och andra aktörer hur denna typ av exploaterande och misogyna verksamheter kan granskas och motverkas.

Metoden som avslöjar det dolda

Bakom många av organisationens mest uppmärksammade avslöjanden finns en metod som Colborne beskriver som ”digital footprint tracing”, att kartlägga och sammanfoga de digitala spår människor lämnar efter sig.

Metoden har använts i granskningar av allt från nynazister och högerextrema finansiärer till personer bakom tvivelaktiga webbplatser.

– Även de mest försiktiga aktörerna lämnar digitala smulor efter sig. Genom att analysera och koppla ihop dessa spår går det att skapa undersökningar med verkliga konsekvenser, säger han.

Arbetssättet har blivit så centralt att organisationen i dag ser det som en av sina mest kraftfulla undersökande metoder. Det har bland annat använts i Bellingcats omfattande arbete kring det kriminella Kinahan-kartellen.

Försiktigare rapportering i ett polariserat klimat

Samtidigt har det förändrade politiska klimatet påverkat hur Bellingcat arbetar.

Efter rapportering om amerikanska immigrationsmyndigheten ICE:s verksamhet har organisationen inte ändrat sättet att publicera sina resultat, men Colborne beskriver hur man blivit mer noggrann med hur resultaten presenteras och tolkas.

I dagens politiska miljö lägger organisationen större vikt vid att bedöma eventuella juridiska konsekvenser av publiceringar och är extra försiktig med att inte dra slutsatser som går längre än vad bevisen faktiskt visar.

En viktig lärdom: ta hand om dig själv

Den kanske viktigaste lärdomen från arbetet handlar dock inte om teknik eller journalistiska metoder.

Att dagligen arbeta med extremism, hat och exploaterande innehåll kan vara psykiskt påfrestande. Därför betonar Colborne vikten av att forskare och utredare skyddar sin egen mentala hälsa.

– Även små mängder skadligt innehåll kan över tid få en påverkan. Därför har vi interna strukturer och rutiner som ska hjälpa medarbetare att ta hand om sig själva, säger han.

Det är också det råd han helst vill skicka vidare till andra organisationer som vill arbeta med liknande frågor: underskatta aldrig den mänskliga kostnaden. För att kunna granska samhällets mörkare sidor över tid krävs att de som gör jobbet själva får rätt stöd.

Bellingcats erfarenhet visar att kombinationen av noggranna undersökningar, digital kompetens och uthållighet kan göra verklig skillnad. I en tid där allt fler konflikter om idéer, information och påverkan utspelar sig online kan de minsta digitala spåren ibland leda till de största förändringarna.